MEN, jag känner mig helt plötsligt väldigt hoppfull inför detta. Jag tror att mitt liv kan gå riktigt bra. Jag tackar Kurt Wallander (och några verkliga människor som inte finns fysiskt närvarande men ack så närvarande i tanken, ni vet vilka ni är), till min ändrade sinnesstämning. Men enda sociala tillgång under eftermiddagen.
Till lunch fick jag en väldigt god risotto med massor av fisk. Eller snarare skaldjur, frutti di mare. Det var gott! Fattar ni gott gott gott. På eftermiddagen gjorde jag scones och varm choklad och te. Det kändes som hemma. Samtidigt såg jag på Kurt och gänget, och plöstligt log jag.
Veckans bästa veckodag
12 år sedan
1 kommentar:
brabrabrabra att du inte lämnar solen än. det kan ju faktiskt bli riktigt fint?
och; NÄR du väl kommer hem så tycker jag defenitivt att vi ska samla ihop kristallmänniskorna för en gruppdate.
dock har jag lite funderingar på om jag ska slå sönder min mugg.. det vore onekligen skönt (med tanke på de små "trollen" jag målade på den)
Skicka en kommentar