Il mio bel mondo/โลก ที่ สวยงาม ของ ฉัน/ Meine schöne Welt

Bis Mittwoch

2010-04-17T05:53:00.000-07:00

Jag àr sa lycklig. Inget flygplan hemat, medfar att jag stannar til pa onsdag i staden. Aker hem med pappa som rakar ha lite arbetssysslor i München. Sa igar firade jag litegrann. Efter min sista skoldag akte jag hem och sov i nagra timmar för att sedan tillsammans med Selene och varan nya rumskamrat Stephany, ta oss till Münchner Freiheit där Stefano, Jonas och Parik väntade pa att vi skulle äta. Ett argentinskt steakhouse med helt underbar mat. För mig blev det en American Mix innehallandes grillad majskolv, spare ribs, chicken wings och bakad potatis. Efter maten mötte vi upp ett helt gäng med fler EF:are, partysugna EF:are. Det blev EM-park denna fredagen ocksa, jag klagar inte. Ikväll blir det troligen Kultfabrik, jag hoppas, För pa Kultfabrik har de världens godaste Vodkashottar. Som jag ska bjuda pa sadana i Sverige när jag kommit tillbaka.

PUSS sa länge!

Vulkaner pa Island, glädje i München

2010-04-15T23:52:00.000-07:00

HAHAHAHA, jag skrattar sa jag dör. Eller lever mer än nagonsin. Onsdagens konsert var vacker, underbar och stralande. Är sa glad för att jag skippade skolan och följde med dit istället, pa "Carmina Burana". Men det är inte bara därför jag skrattar. Vulkanen pa Island nnebär eventuellt, förhoppningsvis, troligen att jag inte kan flyga hem pa lördag. Fler dagar i München. Fler glada lyckliga stunder, jag ska inte säga att stunderna i Hofors inte är glada och lyckliga med rätt personer, för de är dem, men detta kan väl fa vara nagra timmar extra.

Hur som helst, igar efter skolan, lunch med Jonas, Stefano, Patrik och Marko, blev det först och vid kvällningen middag pa en mexikansk restaurang med ett gäng latinos och Jonas, Stefano och Patrik. Gott! Efter det begav vi oss mot Tapa Tapa, en studentpub, där det var meningen att vi skulle kunna bekanta oss med de nya studenterna, det kom dock bara en. Haha. Skoj hur som helst. Ikväll blir det fin middag och sant, först sista skoldagen, huuhu. Haller tummarna för att det inte ska bli sista heldagen i München!

PUSSSS!

Mera München

2010-04-14T03:15:00.000-07:00

Shopping i mandags med Agnes blev inte sa mycket shopping men massor med prat, om lite för extrema sms och allt fran höger till vänster i dokusapan EF. Jag hittade tva par skor jag ska köpa, och en tröja jag köpte. Alltid nagot. Vi avslutade rundan med en hallon- respektive mangosmoothie.

Igar, efter skolan, blev det minigolf. Kan erkänna att jag var aningen nervös innan. Jag vet hur fruktansvärt langt ner mitt humör faller om jag förlorar, och det kändes inte särskilt välkommet. Men, ut ur matchen gick jag som trea efter Marko och Stefano...en bit därefter kom resten. Vid kvällningen tog jag och Selene oss in mot centrum, at olika hall. Bio bio, med min lille vän. Shutter Island, pa tyska. Haha.

Idag ska jag vara superkulturell och skippa de tva första klasserna för att ga pa en philharmonisk konsert. Ser faktiskt fram emot det.

Tschüs!

München

2010-04-12T05:07:00.000-07:00

4 april
Nu är jag framme i München. Utan något trådlöst nätverk, vilket är okul. Ingen kan engelska här så jag får kämpa mig fram på min halvtaskiga tyska. Vilket i och för sig är bra. Kanske att den inte är halvtaskig om två veckor. Hela flygresan gick fint. Ända tills jag landat och fått min väska. Jag förväntade mig en trevlig dam med en skylt som det stod Sara Olsson när jag gick ut i ankomsthallen. Men icke. Jag var själv. EF´s kontor i Stockholm har påskstängt så dit gick det inte att ringa. Blev ett fint samtal, med min tidigare nämnda taskiga tyska, till Rosemarie. Damen som jag bor hos. Hon föreslog att jag skulle ta en taxi, spara kvittot och låta skolan betala tillbaka mig senare. Så blev det. Och nu sitter jag här i min tyska säng hos mitt tyska värdpar. Trevliga. Men de pratar tyska och det är svårt. Likaså tjejen jag delar rum med, Selene. Ingen engelska. Schweizhitalienare. Men det ska nog gå. Hoppas jag kommer kunna prata mer med henne snart. När tyskan flödar.

Tschüs!

6 april
Damen und Herren, Jüngen und Mädchen

Tyskan flödar. Det gör den. Har nog inte pratat så här mycket tyska under hela min tid som elev i det tyska språket, som började år 2002!!!! Det är verkligen guld att Selene, min rumskamrat inte kan någon engelska så jag verkligen blir tvungen att prata tyska, för det är det enda kommunikationsmedlet vi har gemensamt. Igår, annandag påsk var en ledig dag, och då drog Selene med mig ut till die Schwimmbad, vid Olympiaplatze (där stora ombyggnader pågår inför vinter-OS 2018). Där träffade jag ett helt gäng med kompisar till Selene som jag givetvis inte kan namnet på då alla kommer från konstiga ställen så som den italienska delen av Schweiz, den franska delen av Schweiz, Mexico och Venezuela. Det är så mycket latinamerikaner här. De har praktiskt taget tagit över skolan. Efter att jag fått visa upp min thailändska solbränna en stund, tog vi tunnelbanan till en mexikansk restaurang (såklart!), där blandades tyska med engelska, spanska, franska, svenska och italienska. Ett enda stort virrvarr av ord och dialekter. Minst sagt en spännande upplevelse, som avslutades på en Sportzbar med extremt billig öl (extremt billig öl om man är svensk). En liten glasflaska 33 cl för 2 €. Klockan 01.33 var jag och Selene tillbaka i lägenheten. Smygandes...

...sovandes...

...07.00 och väckarklockan ringer. Snooze. 07.40. Stiger upp. 08.15 på gång mot tunnel och min första dag i skolan. Resan till skolan, hade jag helst försvunnit i drömmarnas värld och sovit några stationer extra. Det kallar jag müde. Väl där blev jag presenterad för tjejen (glömt hennes namn också) som skulle guida oss hela första dagen och rektorn: Dr. Jürgen. Dagen till ära var jag tillsammans med fem andra studenter helt nya på skolan. En amerikanska, tre irländskor (väldigt irländska irländskor) och en französishschweiz (franskschweiz).

Jag är äldst på skolan har jag kommit fram till också, jag och Selene. De flesta är 18, flera är 16. Okej, en som var 21 träffade jag på idag, men annars känner jag mig som großmutter.

Hur som helst fick vi en introduktion om hur kursen kommer se ut, vad för olika aktiviteter det finns att följa med på och lite kort om München. Efter den fina introduktionen var det dags för test, och ärligt talat så darrade jag lite lätt på fingertopparna. Har ju för i tusan inte skrivit ett prov på nästan ett år. Det här med skola har ajg nästan glömt. Tror att det gick hyffsat då det senare visade sig att jag inte hamnade i den enklaste gruppen, gillar nivån helt enkelt, och tror absolut (vet) att jag kommer utvecklas. Eller kanske inte jag, men min tyska. Just det.

En längre introduktion på München fick vi en bit bort med tunnelbanan. Vi såg slott, Florenskopior, kyrkor och den äldsta delen av gamla staden i München. Inte minst gick vi igenom Hofbräuhause. Det riktiga Hofbräuhause. Jag klagar verkligen inte på München. Vädret idag har varit precis som jag har hoppats på. Solen skiner, det är svenska maj/juni-väder här i staden för tillfället. Och imorgon ska det ännu varmare bli.

Min första lektion fick jag idag också. Jag fick börja med att presentera mig för gruppen, und so weiter und so weiter...sedan spelade vi ett litet spel. Dagen avslutades i West park, vid Bier garten. Där vissa drack öl, i solskenet, vissa åt pretzels och andra bara satt och skrattade. Helt okej vill jag nog säga att det är här i München. För tillfället ligger Selena och facebookar i sin säng och jag sitter i min säng och skriver, ja, givet. Utan internet. Gråter blod.

Ha de!

12 april
Jag är så dålig på att skriva. Ännu sämre på att ladda upp. Har ännu inte hänt. En hel vecka i München har passerat och så mycket har hänt. Jag älskar detta stället och vill inte åka hem redan på lördag. Skolan har flytit på bra. Kvällarna har mestadels spenderats på nattklubbar. I torsdags var vi i Kultfabrik, ett ställe som har en hel drös med nattklubbar. Vi höll oss inne på Rafael. Där träffade jag ett gäng svenskar, vilket var himla skönt, att faktiskt kunna prata sitt modersmål med någon.

Fredagskväll tog vi oss till EM-park, tror det heter så. En gigantisk nattklubb med bra musik och beställde man en drink/shot i baren fick man två. Guld.

Lördagen sov jag till 17.00 och låg kvar i sängen till 19,.00. 21.00 befann jag mig på en resaturang med SUSHI!!!! tillsammans med Alle, Jonas och Stefano. Som jag längtat efter sushi. (Och Gabbi, om du läser detta så hittade jag sushi-kupongerna när jag kom hem). Efter mötte vi upp fler människor från skolan och tog oss än en gång till Kultfabrik, denna gång ett ställe som heter Desperado. Champagne champagne blev det. Jag gillar att många språkstuderande är människor med mycket pengar.

Igår söndag, åkte jag tillsammans med Breana, Helene och Lucie till Nürnberg. En liten stad i medeltidsstil. Vackert vackert. Jag var modig och testade på kalvlever. Det var gott, supergott.

Idag blir det shopping med Agnes efter skolan. Woho.

Pusspuss

Hemma bra, men borta bäst

2010-03-27T08:27:00.000-07:00

Sitter just nu, på en bekant stol i ett stort rum. Tittar ut genom ett fönster på snö, grå himmel och lövfria träd. Jag är i Hofors. Fruktansvärt otaggad på att stanna i Sverige. Trots en helt oförglömlig upplevelse på hemmaplan igår. Markus Krunegård på spegelen. Och Backstage.

Hur som helst tänkte jag berätta om den sista kvällen, sista dagen och flygresan hemåt i och från Thailand.

Som jag skrev åkte vi och besökte ett tempel på onsdgen, efter lite stek. Finns inte så mycket att säga om det, har ju som ni förstår ett lass med bilder att visa sedan, där står allt skrivet i 1000 ord. Efter templet tog vi oss till "China Town", för att shoppa. Smycken, majs och presenter blev det. Sen sov vi. Eller Lina sov. Jag var rastlös och kunde inte sitta still. Så jag sprang ner till en dator tills jag väckte Lina och vi kunde, äntligen gå ut, och äta, en pad thai. God pad thai denna gång. Och en Singha. Vi köpte med oss shakes tillbaka till hotellrummet så att vi kunde blanda ner vit rom i dem. Något jag kan rekommendera. Ute i natten, hittade vi på Marcus från Koh Tao. Han tog med oss till sina vänner;, Jonis, Björn, Pen med flera. Det var speciellt och annorlunda, och jag hade trevligt. Stannade uppe till 05.30, för att verkligen suga ut så mycket som möjligt av sista natten i landet.

Sista dagen, slappade vi. Åt brakfrukost vid Villa Cha Cha och låg vid poolen till fem på eftermiddagen. Shoppade på oss allt vi inte hade shoppat. Jag käkade livsfarlig sushi. Halvljummen, på matmarknad. Det var så gott. Jag hade längtat efter Sushi länge. Och en sista pad thai. Givetvis. Mindre bra. Det sista vi gjorde innan taxin kom och hämtade oss från Sawasdee House var en timmes nack- och ryggmassage för Linas del och en ansiktsbehandling plus lite hårklippning för min del. Perfekt avslut.

Taxichauffören var också så söt. Vilket gjorde det hela lite jobbigare att åka genom gatorna i Bangkok. Se de sista färgerna av Thailand. Höra de sista "lovsångerna", thaisorlet: "Same Saaaame", "Sawasdee Kah"...

Och nu är jag hemma, visserligen lite uppåt väggarna för att jag ska träffa Gabbi, Sanne och Torkan iväll och efter den perfekta Markus Kurnegård-kvällen, men gud så jag vill tillbaka. Detta har varit den absolut bästa, lyckligaste resa jag varit med om. Tack alla. För allt. Och, jag kommer tillbaka, kanske väldigt snart...

...men först, ses vi i München om en dryg vecka!

PUSSSS!

Dubbelt upp i storstader

2010-03-23T18:38:00.000-07:00

Ljog nar jag sa att vi ses i KL nasta gang. Visst var jag i KL, men inte lamnade jag ifran mig nagot livstecken, till er. Ni fick inte folja med, som jag sa promt lovade. Istallet kommer en liten fin sammanfattning om vad vi gjorde, i staden utan sjal och hjarta. Fullt med banker och shoppingpalats.

For Kuala Lumpur ar inget stalle att foralska sig i. Det ar ett fore detta gronomrade som har plattats har och dar, fyllts med enorma byggnader, banker (varldens tataste bankstad tror jag) och extrema shoppingmojligheter. Vi borjade varan vistelse med att leta efter varat boende, Serai Inn. Visade sig vara ett stalle med, tro det eller ej, hjarta. Delat badrum och ett sallskapsrum med vattenkokare(!!!!) och andra nodvandigheter. Vi var nastan ensamma dar, sa allt var vart. Personalen ocksa. De hjalpte oss en hel del med att hitta dit vi ville komma.

Forsta dagen, fredag, kom vi till "China town" och "Little India". China town bjod pa mat, med risk for allvarliga magsmartor. Torgshopping. "Little India" gav oss 50 % av "China town".

Under lordagen gick vi till "Lake garden", en magnifik tradgard, planterad av engelsmannen da Malaysia var en brittisk koloni. Vi sag en brakdel av det, for mycket att ga, sa vi nojde oss med orkideer och hibiskusar (Malyasias nationalblomma). Under kvallen tog vi oss friheten att besoka Hard Rock Cafe Kuala Lumpur. Trots aldersgransen pa 21 ar. Personalen alskade oss. Coola malayer. Mindre coolt band (playback) och supertontiga tyskar. En Hard Rock Cafe t-shirt rikare! Cred till DJn som satt alldeles vid vaggen med mannen, myten legenden - Bruce Springsteen. Som jag och Maria blev begeistrade over. Djn spelade en Bruce-lat efter att vi tittat lite extra pa Nils Lofgrens autograf och Little Stevens klader. Ett vackert erbjudande fran en till en borjan bara vanlig trevlig man fran Indien, fick jag och Maria mojligheten till, efter lite snacksshopping pa affaren runt hornet. Det lat lite sa har, efter att vi smasnackat om vad han gjorde i KL:

- And girls, do you need a boy?
- What do you meen... "a boy"? (Misstänkt)
- You know for...
- No, thank you! (HERREGUD!)
Gå snabbt därifrån. Kippa efter andan. Försök att inte flabba ut i stort garv.

Nar man ar i en stad som innehaller 90% banker och shopping, ar man val tvungen att branna pengar (istallet for hud som vi gjort alla andra dagar). En taxi till Medaka Times Square blev det. Ett 12 vaningar hogt hus, fyllt med shopping, shopping, shopping och en bonus. Vi hann med 3 vaningar shopping, och i de vaningarna bara en liten del. Pa 7 timmar. Avslutade med bonusen. Stort nojesfalt mitt i rabaldret. Sista kvallen gjorde vi det obligatoriska besoket i KL tower (efter lite formula 1 i simulatorn). 421 meter hogt. Grym utsikt over ett regnande KL i morker. Belysta skrapor. Belysta Twin Towers (451 m), som vi sag fran marken dyngblota en eller tva halvtimmar senare. Ett drapligt slut pa dagen med upptakten att Malins mobil hamnat i en taxi. Vi gjorde i alla fall KL. Pa tre dagar.

Nu ar jag och Lina i Bangkok. I mandags tog jag och Lina flyget hit. Efter massor med krangel med bussar, flyg och taxi - och ett sorligt adjo av Maria och Malin som fortsatt sin resa mot Singapore. Har i Bangkok bor vi pa Sawasdee House, bara 100 m fran Khao San road. Superbra stalle, med tillgang till pool i "Villa Cha Cha" (systerhotellet), och dar steker vi lite mer an vanligt. Skippar SPF nu. Och flagnar som aldrig forr.

Sa har langt alskar vi Bangkok och Khao San road. Till skillnad fran KL har Bangkok sjal, hjarta, musik, farger och mystisk mat. Pa kvallarna gar de runt och saljer stekta skorpinioer, maskar och andra kryp. Knaprigt. Igar var vi i MBK, ett shoppingcenter med blott 8 vaningar, men massor med billigt. Oj, som vi har shoppat. Kan gladja er med att en majoritet av det jag har kopt ar presenter (hor pa den ni familjen).

For er som inte vet, ar Khao San road backpackergatan. Fullt med manniskor fran hela varlden, och massor med fart, musik, mat och fest. Och shopping. Idag planerar vi att ta oss till ett tempel. Eventuellt avsluta dagen med en sista utgtang i landet. Ar val ett maste har pa Khao San road. Men forst lite stek vid "Villa Cha Cha".

Imorgon aker vi hem. Sorgligt. Sorgligt. Men ack sa skont. Ses i Sverige nasta gang.

Puss pa er!

PS. St Paddys day var bra. Mycket bra. Har lite fint filmbevis att presentera i mitt hemland, pa fredag eller lordag.

Ao Nang

2010-03-17T05:41:00.000-07:00

Visst saknar vi Koh tao. Men vi gillar Ao nang. Igar gick vi ut, jag och Maria. Tillsammans med Josh, Dave och J. Traffade Josh och Dave i Koh Tao, och de skulle ocksa hit sa vi slar liksom folje. Det blev en del spannade baror, fulla med tjejer i suspekta klader. Hand i hand med aldre europeiska man. Traffade pa ett gang svenskar. Och jag minns vad samtliga heter; Johanna, Emma, Sofia, Mie, Johan och Henke. Vi dansade loss pa Luna Bar. Jag och Maria forlorade en flip flop vardera. Shit happens. Har sammanlagt tappat 1,5 par flip flops i detta landet. Kvallen slutade forresten i lite smalt hud pa smalbenet. Inte skont.

Svettas ihjal snart.

Idag gick vi upp tidigt for att bege oss ut pa aventyr. Amlin och Lina skulle till den vackra on Hong, jag, Maria och Josh skulle ut pa action. Rafting och ATV. Raftingen var helt sjuk. Vi satt sju pers i en gummibat och slogs och kampade oss ner for alven med sakert 30 andra raftingbatar. Helt sjukt roligt. Efter raftingen vantade ATV, fyrhjulingar. Laskigt och jobbigt till en borjan. Men pa slutet ville jag inte sluta. Maria korde rakt in i bushen, tillsammans med ett vackert skrik. Bonus pa resan var besok vid vattenfall och apor. Valdigt skont att bada i kallt vatten, osaltat dessutom. Ar ganska stolt over hur Maria klarade av aporna ocksa. Grym dag helt enkelt.

Ikvall firar vi St Patricks day. Sjukt taggad. Overlycklig over tt vi bor granne med en av de tva irlandska pubarna i omradet. Nasta gang ses vi i KL - Kuala Lumpur.

Ciao.

Koh Tao - Ao Nang

2010-03-15T07:48:00.000-07:00

Sista heldagen pa Koh Tao inneholl fina saker. Malin tog PADI Advanced Open Water Diver. Dyk i morker och pa 30 meter. Sa sjalvklart stog pa schemat att fira. Vi skippade middagen och gick direkt pa olen. Nere hos vara kanadensiska grannar; Cody, Derek, Graham och robotmannen. De alskade country och hatade amerikaner. Efter att bekantat sig med dem drog vi med dem till Elias (Fredrik fran Hofors som vi traffade i Samui och aven stotte ihop med pa gatan i Koh Tao) boning, dar vi traffade annu fler folk; Erik, Rasmus och en tredje...

For det ar ungefar vad man gor pa den har resan. Traffar folk. Och jag alskar det. Alskar livsstilen. Allt ar sa bra och jag vill inte aka hem. Inte an. Inte om bara en dryg vecka.

...hur som helst var natten lang och annu battre an forra utgangen pa Koh Tao. Jag har verkligen foralskat mig i Koh Tao. Allt ar sa mysigt. Alla ar basta vanner efter en dag.

11.00 checkade vi ut fran varldens basta hotell i Koh Tao. Nattbaten till Surrathani gick inte forran 21.00 sa tiden utnyttjade vi pa basta satt. Stek! Jag har faktiskt klarat av det enastaende arbetet att komma ikapp Malin och Maria i farg.

Vi vandades en aning infor hur nattbaten skulle vara. Skulle vi sova i sma klaustrofbiska bas, eller lyxiga kupeer? Svaret var bra. 50 cm breda sanger som lag tatt ihop. Extremt mysigt. Som gjort for att skeda med okanda och kanda. Framme i Surrathani skreke en gubbe HOLIDAY HOLIDAY. Dit skulle vi. Det ar val semster vi ar pa? Han kastade in oss pa en liten tuk tuk. Fullsmockad, sa vaskorna fick inte plats. Inget problem. Ordet problem existerar inte i Thailand. Samtliga vaskor kastades upp pa taket. Utan snore. De bara lag dar. Med en fart pa 2 km/h snabbare an vad vi akte, hade de garanterat flygit av. Atminstone Malins vaska som lag langst ut. Vi slapptes av pa ett ackligt cafe. Dar vi fick vanta och vanta. Tills Maria gick pa toa. Da blev det brattom. Inkastade i ny tuk tuk. Avslappte nagonstans och hanvisade till en buss som var ihoplappad overallt. Ett latt knytnavsslag och platen hade brackts. Dock fick vi vanta innan bussen skulle ga. Vanta tills Thailandaska passagerare stigit pa. Men vi sov, jag och Maria. Sa tiden gick fort. Och nu sitter jag i Ao Nang, som var varat mal. Igar solade vi nar vi kom fram, och pa kvallen gjorde vi det vi langtat efter ett tag. Vi at. Gott. Troligen det godaste kycklingspettet jag nagonsin atit.

Idag har vi akt longtail-boat till Phranang. Ligger ocksa vid fastlandet, men det ar omringat av berg sa anda sattet att ta sig dit ar via havet. Fruktansvart vackert. Mycket likt James Bond-on, fran filmen "The man with the golden gun", som faktiskt inte ligger alls langt harifran. Pa on fanns ett offertempel i en grotta. Det som offrades var en liten skal med mat, en fanta och mangder med snoppar. Stora som hus, nastan. Och manga. Nu under kvallningen har vi atit mera. En pad thai. Dalig pad thai. Snal pad thai. Vagde dock upp den daliga pad thaien med gott kycklingspett. Och thai-pannkaka med mango och nutella. Avslutar dagen pa detta internetcafeet med en watermelon-shake. Jag alskar watermelon-shakes. Har troligen druckit fler an 20 stycken sedan jag kom hit. Imorgon blir det kanske lite kanot, eller en trip bland oarna i narheten. Och mera mat!

Ciao Ciao!

PS. Har bytt stil idag. Kope en DC-keps. Den ar grym. Eller snarare jag ar grym.

11 mars

2010-03-11T05:30:00.000-08:00

Ikvall har jag gott om tid vid datorn, inklusive valdigt billigt internetcafe, blott 1 TBH per minut. Vi ar fortfarande pa Koh Tao och har antligen bestamt oss vart det leder harnast. Vackra Ao Nang som tydligen har en hel massa bra mat, flyr vi mot pa lordag.

I Koh Tao har det hant en hel del sedan sist. Lampligast ar val att borja med tisdagen. Maria och Malin skulle uppleva sitt forsta open water-dyk. Jag och Lina foljde med pa baten for att snorkla. Det var tufft att stiga upp halvsju pa morgonen, men efter att ha simmat bland fiskstim, koraller och sma lekande fargglada fiskar sa var vi mer an val nojda over att ha foljt med. Kvallen inneholl en del smartsamma och skrattfyllda ogonblick vi inte ska tala om har. Helt nyktert.

Igar, var det ocksa tankt att vi skulle med pa boten. Dar hindrade dock en smygande infektion i min hals och mina oron oss, och vi lag kvar i sangen, at frukost, sag pa daliga HBO-filmer. Och sol sjalvklart sol. Lite mer brunfarg. Lite mer falu rodfarg. Kvallen blev givetvis att fira Malin och Marias certifiering: Open water-diver. Borjade pa Bans - firman som ager hotelet, dykkurserna och restaurangen dar vi at - tillsammans med Niklas (dykkurskompis til Maria och Malin) och hans van Chrille. Kvallen avslutades i varan pool med ett helt gang manniskor. Helt underbart lyckad kvall.

Dagen idag vill jag kalla den stora slappdagen. Malin var duktig och steg upp tidigt for att paborja kursen till att bi advanced open water-diver. Jag, Lina och Maria lag kvar i sangen, sag pa filmer, at frukost, sag mera film, at nudlar. Maria forbarmade sig for att hon hade sa ont i tinnignen nar hon gaspade. Jag lag och forsokte komma pa vem som slagit i tinnigen under gardagskvallen. Jag sa det till Maria. Givetvis var det Maria som lyckats sla i tinningen i handfatet, da hon forsokte skaka ut vatten ur orat. Dessutom insag vi att frysen haller. Marias mjolk hade fryst. Manga fina insikter gav morgonen oss. Vi gick i alla fall ut och solade under MOLNEN i cirkus tva timmar, tills regnet kom.

Just nu ar jag matt, kanske inte sa belaten efter en halvtaskig bolognese. Maria far fransk manikyr, Malin och Lina tar en rygg-, axel- och nackmassge.

Ses snart. Puss.

SPF 20

2010-03-08T06:27:00.000-08:00

Har kort om tid, sa detta gar fort. Igarkvall fick jag och Lina varan forsta thaimassage, helt underbart. Malin och Maria holl hus pa annat hall, introduktion av dykkursen.

Vi avslutade dagen med grillspett, chang (for min del) och kvallsdopp under stjarnklar himmel (jag och Lina).

Idag har Maria och Malin dykt i poolen. Jag och Lina har stekt, och stekt och stekt. Med sankt solskyddsfaktor, grillat majskolvspett pa stranden och en klart lysande rodfarg pa utvalda delar av kroppen. Mycket vackert. Jag har iskall aloe vera att tacka for att man inte ska bli blandad.

Koh Tao

2010-03-06T04:26:00.000-08:00

Efter alla 6 dagar i Koh Panghan ar jag fullkomligt utsliten. Sista kvallen hade vi en avskedsmiddag med Stockholmstjejerna som akte vidare mot PhiPhi over natten. Jag, Lina, Maria och Malin tog farjan dagen efter till Koh Tao, dykon. Igar natt och idag natt sover vi pa ett billigt hotell vid piren, for 400 baht natten. Flakten i taket later som en bat. Det forsoker jag i alla fall intala mig for att bli avslappanad och mojligtvis somna. Resten av ganget upplevde andra varldskriget i natt.

Nu ikvall har vi avnjutit en romantisk och lyxig middag i Bonde soker fru stil vid havet, pa klippor. Betalade hela 100 bath for en Padthai, men ack sa god. Det hela avslutades i en svarm av flygmyror och mitt taffliga forsok till att saga att vi ville betala:

"Can we play...pay?"
SKRATTT!...och skamtande gester fran de thailandska servitorerna.

Imorgon kommer vi forflytta oss mot Saaire beach har pa on. Lite mer drag dar och ett betydligt fraschare hotell, tror vi. Kylskap, ac, tv, dvd och fyra baddar i ett rum ar vi lovade for 1500 baht per natt. Genom det hotellet ska aven Maria och Malin ga en dykkurs. Jag och Lina kommer snylta lite pa dykbaten och snorkla darifran. Kanns lite awesome, och kanns som att jag ar valdigt trott pa att inte ha de 3 sista bokstaverna i alfabetet.

Allt for denna gang, hejhej

/Sara

3 mars

2010-03-03T03:46:00.000-08:00

Tok det kan bli. 27 februari menade jag givetvis i foregaende inlagg. Ar lite problematiskt att skriva pa dessa tangentbord sa haller mig ganska kort, for jobbigt annars. Man blir sa lat av denna varmen. Idag ar fjarde dagen pa Koh Phangan och en hel vecka i Thailand avklarad. Langa natter, mycket sand, mycket sol, mycket dricka. Manga buckets. Livet. For att inte namna nya manniskor. Jessica, Jossan och Tessan ar mer an mycket trevliga att ha extra i sallskapet, vi har massor med roligt. Allt bra i mangder. I overmorgon tar vi oss till Koh Tao. Kanske ta dykcertifikat, kanske inte. Avvaktar. Kanske ta sig en funderare over en timmes Thai massage. Hors snart, puss!

PS, till mamma och pappa, som glomt att de har en dotter i Thailand. Ni kan val iaf skicka ivag ett sms, eller till och med sla pa stort, ringa. Mobilen ar last pa telia sa kan inte skaffa thainummer heller.

27 januari

2010-02-27T02:59:00.000-08:00

Nu ar jag pa plats i Thailand, det har hant myckt sedan jag kom hit sa tankte forsoka att sammanfatta allt i nagra fina stycken, det hela borjade hur som helst med bil fran Hofors och Hastbo till Arlanda. Extremt manga minusgrader bytte jag och Lina ut mot 10 plusgader i Wien. Vi tog bussen fran flygplatsen i det tyrolska landet in till city. Vi konstaterade att wien ar en kombination tillsammans med Donau av Gavle, Goteborg och Stockhom. Mest gick vi en hel del, men vi lyckades ga in i tre storslgna kyrkor (komme bilder en annan gang), nastan besoka Spanska Ridskolan och ata bade Sachertarta och Wienerschnitzel. Och en stor Gosser pa det.

Efter Wien kommer Bangkok, en dyr taxi till busstationen och en mystisk nudel. Vid busstationen sag vi munkar som shoppade cd-skivor och sist tog vi bussen till Koh Samui. 13 timmars bussresa inkluderat av ett matstopp som kunde liknas vid skolmatsal pa strikt skola. Tror jag.

I Koh Samui tog vi en taxi till Marias och Malins hotell. Tyvarr hade bokningnen med varat rum kranglat sa vi fick leta reda pa ett annat, och det hittade vi med huvudet pa skaft. En fin bungalow med fin utsikt, och inga kackerlackor.

I Koh Samui har vi atit extremt god och billig mat. Pad Thai ar definitivt inte att underskatta!! Och frukten ar bade billig och gudomlig i detta landet. Pa kvallarna har vi tagit oss till en strand langre bort for att se Timbuktu, Magnus Tingsek, Looptroopers och Sahara Hotnight. Basta ar att jag, Lina och Maria lyckads fa en gruppbild md Timbukta, cred cred! Traffade aven pa en Hoforsare pa festivalen, Fredrik Eliasson. Och annu fler Hoforsare pa varan strand i Koh Samui...minns inte riktigt vad de heter men ni kanner dem antagligen.

Nu sitter jag pa ett hotell i Pang Ghan om jag inte minns fel. Har vankas full mooon festival. 30 000 pers och sjukt mycket fest. Marias och Malins vanner Therese och Josefin har anlant tillsammans med sin kusin Jessica. Sa vi har fullsmockade hotellrum nu. Tror det kan bli bra. Vi hors nog ganska snart.

CIAO CIAO!

OMSTART

2010-02-16T12:05:00.000-08:00

Det är nu exakt 4 månader sedan jag åkte hem från Italien. Jag ångrar inte att jag åkte dit, och jag ångrar inte att jag åkte hem. Under tiden har jag tränat, jobbat, bakat julgodis, firat nyår som om det vore första gången och inte minst bokat nya resor. Det sista tillsammans med de människor jag umgåtts med som mest hemma i Hofors. För ja, om en vecka, tar jag och Lina Larsson flyget till Bangkok och bussen till Koh Samui, och där någonstans är det tänkt att vi ska möta upp Malin Molén och Maria Backsell, som nu spenderat snart en månad i Thailand. Lika länge som det är tänkt att jag och Lina ska inkräkta på deras äventyr, bland..tjaa, vad jag hört, rabiesapor, thaiboxning, Singha och stränder........! Kommer troligen bli helt fruktansvärt bäst.

Den 26 mars, samma dag som jag och Lina landat i Sverige, avslutas kvällen på Spegeln i Gävle, tillsammans med killen med orden på jorden, Markus Krunegård. Inte mindre än 1 vecka senare bär det av på ytterligare en resa, på tu man hand, mot München. Där ska jag utveckla mina språkliga kunskaper i Tyska. Jag har inga förväntnignar, jag vet ingenting om hur det kommer bli. Jag vet bara att jag ser fram emot det, full av ambition, och sprittande nyfikenhet.

Och just därför, säger jag ännu en gång, hej, till er. Utvecklar Italien-bloggen, till världsbloggen. Det finns ingen ände. Inga begränsningar. Jag åker vart jag vill. Och ni får följa med.

Jag hugger i sten, men jag tror att jag sakta börjar se en kontur

2009-10-12T13:09:00.000-07:00

Och ja, den konturen har Ystad i syd och Trerriksröset i norr, Smögen i väst och Sundsvall i öst.

Hela förra veckan startade jag varje dag med att lära mig italienska i Viareggio. Jag har träffat enormt mycket trevliga människor där. Mina fikapauser med ett gäng irländare var helt suveräna och under lördagskvällen gick jag ut i Viareggio, och bröt min 2 månader långa svit som nykter, tillsammans med Kate, Krista och Lina från Hongkong, Schweiz respektive Skellefteå. Vi hade minst sagt roligt och hamnade mitt i Salsacirkusen i Viareggios svar på Central Park.

Trots denna totala vändning i mitt sociala liv i Italien, har jag bestämt mig för att nå nya höjder. Nordliga vindar. På torsdag möter jag hösten på Skavsta. Jag kommer sakna macchiato och pasticerior. Men mest glädja mig åt den bästa erfarenheten i mitt liv hittills. Hoppas på fler sådana (dock utan att drunkna i saltvatten från tittorganen).

De sista dagarna ska jag dricka macchiato på Angelo's, äta sushi i Viareggio och köpa knas på marknaden i Forte dei Marmi.

Arrividerci!

Viareggio, scuola di lingua

2009-10-05T05:49:00.000-07:00

Har träffat på en engelsman, en engelskkvinna, en Hongkong/USA-tjej, en svenska och en extremt trevlig italienska till språklärare. Är mest förvirrad nu, och avvaktar om hur jag ska fortsätta med Italien. Möjligtvis att en tripp med en Schweiziska, en svenska och en Hongkong/USA-tjej i helgen kan hjälpa mig. Kanske.

Lev ändå

2009-10-04T01:27:00.000-07:00

Laddar batterier. Imorgon är det dags för mig att börja tala italienska i Viareggio. Fortfarande matad med influensatrötthet dock. Kör in på Wallander-spåret ännu en dag.

Och när jag tänker efter, så här långt efter så kan jag se hur fel det blev. Ibland gör man rätt, ibland gör man fel, lev med det.
- Markus Krunegård

Hallelujah!

2009-10-03T10:53:00.000-07:00

MEN, jag känner mig helt plötsligt väldigt hoppfull inför detta. Jag tror att mitt liv kan gå riktigt bra. Jag tackar Kurt Wallander (och några verkliga människor som inte finns fysiskt närvarande men ack så närvarande i tanken, ni vet vilka ni är), till min ändrade sinnesstämning. Men enda sociala tillgång under eftermiddagen.

Till lunch fick jag en väldigt god risotto med massor av fisk. Eller snarare skaldjur, frutti di mare. Det var gott! Fattar ni gott gott gott. På eftermiddagen gjorde jag scones och varm choklad och te. Det kändes som hemma. Samtidigt såg jag på Kurt och gänget, och plöstligt log jag.

Hellre en varm kram i minusgrader, än ett "buongiorno" i sommarvärme...

2009-10-02T10:28:00.000-07:00

Jag har gått och snuvat i tre dagar nu. Idag har jag till och med fått en släng av feber under eftermiddagen misstänker jag, fryser som en stucken gris. Lyssnat på Winnerbäck, massor massor, och Maia Hirasawa. Gudomligt. Inte mycket att rapportera om från Il mio bel mondo (falskt) i övrigt. Ska alldeles strax trippa ner till familjen och äta mat. Mat, spännande att se ifall det blir kokt potatis och morötter eller bresaola och mozzarella?! Haha.

..och "hellre gröt tillsammans, än fläskkotlett ensam" - Lukas Moodysson.

Spotify Premium<3

2009-10-01T12:38:00.000-07:00

Har levt ensam i dubbel bemärkelse de senaste två veckorna då Spotify bestämde sig för att haverera min användare efter två veckor utomlands. Och det tog mig ytterligare två veckor att skaffa premium. Men nu kan till och med jag inse att livet är underbart så länge man har musik, oavsett vad man omringas av - närhet som frånvaro. Jag kan inte sluta beundra Anna Bergendahl's (sötaste tjejen i Idol, hösten 2008) version av "Nothing Compares 2 U".

Bialetti

2009-09-30T06:58:00.000-07:00

Det känns rättfärdigt att välja att åka hem, nu när jag äger en Bialetti Original för 2 koppar. Men jag avvaktar, och ser vad måndagen vill erbjuda. Jag äntrar språkskolan, och förhoppningsvis nya kontakter.

Lerici

2009-09-27T04:55:00.000-07:00

Triathlon-utförare som klarat av simsträckan//Leo på ett litet fik//Jag med utsikt över Lerici//Tommaso med utsikt över Lerici//Tommaso, Leo, Stefan//Jag och Lerici//Affisch (tryck på bilden och se förstoringen, någon Björn Larsson är konstnären, svensk?)//Stefan och Leo//Francesca och Tommaso//Leo

Idag åkte vi till Lerici. En liten stad i Ligurien, med helt underbara byggnader. Staden ligger belägen vid havet som kan ses på bilderna. Mycket vackert och mysigt ställe. Just idag när vi var där hölls en stor triathlon-tävling och det vimlade av folk och atleter. Vi gick mest runt och tittade, bland annat upp på en borg där utsikten var magnifik. VIi avslutade visiten i Lerici i lekparken, självklart. Så gör även detta inlägg.

I karusellernas fång. I bakgrunden kan ni skåda triathlon-deltagare i sitt sista moment; löpning, 100 meter från målgången.

Vindruvsskörd

2009-09-27T04:39:00.000-07:00

Igår var tanken att vi skulle skörda vindruvor vid huset i Strettoia. Tyvärr var alla vindruvor skördade och trampade när vi anlände så vi fick bara avnjuta festmåltiden som vankades efteråt. Det serverades en hel massa antipasti till förräte, sedan blev det lasagne och till efterrätt en plommonkaka och självklart dracks det vin och vatten och dessertvin till allt. Oavsett om man kör bil eller ej. Vilket jag gjorde, svensk som jag är avstod jag från dessertvinet.

I havets vågade, en fisk jag sågade, och det var du

2009-09-22T06:07:00.000-07:00

Bilder och film från piren vid Marina di Pietrasanta

Började dagen med att cykla ner till stranden vid Forte dei Marmi. Parkerade cykeln och tog en löptur mot Pietrasanta. Framme gick jag ut på piren och njöt av havsbrisen. Efter tillräckligt mycket luft, tog jag mig 10 dubbelt så mycket till. Drog av mig löpardojorna, kavlade upp tightsen och gick längs strandkanten tillbaka till Forte dei Marmi. Extremt givande och skön promenad. Hjälpte bland annat ett gäng på fyra tyskar att ta ett gruppkort (dagens goda gärning!). På eftermiddagen hoppade jag på tåget till Viareggio, kollade in staden och vart språkskolan jag anmält mig till ligger (jag börjar den 5 oktober). Inte mycket att se. Misstänker att det ser roligare ut nattetid,
hej hej.

Vardag i aortan

2009-09-21T06:42:00.000-07:00

Ännu en av dessa ödesdigra dagar, fyllda med tjock, äcklig, skamlig, ful, töntig, ej god mat, i syndens soffa, framför djävulens tv. Har städat hela lägenheten och bakat kladdkaka, tror att den blev perfekt. Tänkte bjuda familjen imorgon. Idag bjuder jag på indisk gryta, med kyckling, mango och curry. Hoppas det smakar. Hoppas jag inte knakar. Tycker att Italien är världens sämsta land, och Sverige är för fint för att förtjäna en plats på jorden. Längtar, längtar...

Firenze / Florence

2009-09-19T12:28:00.000-07:00

Firenze, flod//jag vid domen//Hanna vid domen//Forte dei Marmi var vackert när jag kom hem
(tryck på bilderna för att se i större format)

Idag besökte jag Firenze och Hanna. Mest Hanna. Och Hanna är en tjej som är lika gammal som mig och bor i Firenze för tillfället, jobbar precis som jag som au pair. Det var hemskt trevligt och vi pratade om allt mellan himmel och jord, mestadels de första veckorna av livet som au pair i Italien. Det fanns vissa outsiders som också ville ta del av våran konversation, och de försökte med kommentarer som:
"Are you from Barbieland?"
"Beautiful, bella!"
"I'm in love!"

För att ni verkligen ska förstå att jag inte ljuger ihop hela historien om att jag befinner mig i Italien har jag här filmbevis till och med, den säger det mesta, den säger Italien:

Pietrasanta - Forte dei Marmi

2009-09-15T13:34:00.000-07:00

Efter frukosten tog jag cykeln mot Pietrasanta. En tur på cirkus fyra kilometer. För mig blev det fyrtiofem minuters extra cyklande, tog mig ett tag innan jag fann själva la piaza (torget). Där strosade jag omkring på gatorna (se bild ovan) i en stund. Som skrivet i tidigare inlägg, är Pietrasanta ett ställe fullt av kulturella fenomen. Jag hade tänkt mig att möjligtvis hitta ett kulturellt fenomen i form av en människa i min egen ålder att möjligtvis bekanta mig med, men klockan 10 på förmiddagen var det fattigt på den sorten. Jag cyklade därifrån, ner mot Marina di Pietrasanta (stranden/båthamnen). Cykelvägen gick genom en mystisk skog, med mystiska fåglar. Från båthamnen i Pietrasanta tog jag mig längs stranden tillbaka mot Forte dei Marmi, där jag fönstershoppade förbi Lanvin och MaxMara innan jag äntrade la casa.

Efter lunch och en lång eftermiddagssömn framför tv'n spenderades som alltid lite (mycket) tid med Tommaso och Leonardo. På bilden syns Leonardo, flititgt grävandes i jorden. Han är ett stort fan av sin morfar som kör både traktor och flakbil.

..och här är han, morfar/nonno/(glömt vad han heter, pinsamt pinsamt pinsamt). Bilden är från pizzakvällen.

Nu tänkte jag lägga mig och sova, go' natt kära som okära vänner!

Pizza la Casa?

2009-09-14T13:10:00.000-07:00

Ljög lite i föregående inlägg, det var igår vi bakade pizza i stenugn, och inte i lördags. Francesca och Stefan hade bjudit in familjerna till två av Leonardos kompisar; Lodovika och Anna. Stefan lärde mig hur man gör pizzadeg och hur man faktiskt bakar ut pizza (watch up friends, jag kanske bjuder på pizza när jag är hemma igen). Jag som sann matvetare (ehehehe?) kan säga att pizzorna från la Casa (hemmet) i Forte dei Marmi var långt ifrån likt något av det du kan få på "Deppan" i Hofors. Detta var något utöver sliskiga, hängande bottnar som dryper av rapsolja och två kilogram billig gummiost från Spar-Arne. Denna gång var bottnarna krispiga, kanterna frasiga men saftiga och toppingen smakade som det ska smaka när man tänker italienskt.

Lämnar er med en mycket kort, men lärorik film om hur det kan låta vid en italiensk sammansvärjelse (eller vad de nu sysslar med, jag förstår ingenting - ännu)!

Pisa

2009-09-12T07:20:00.000-07:00

Idag steg vi upp tidigt för att åka mot Pisa. Francesca pluggar på universitet där någon gång i veckan, och under tiden hon satt på föreläsningi 4 h spatserade jag, Tommaso, Leonardo och Stefan på Pisas gator. Först mot det lutande tornet som kryllade av turister, och efter det satte vi oss ner och tog en fika...eller nej, fika får man inte säga i Italien. Vi tog en kaffe, det vill säga espresso. Hur som helst var vi på en "bar" som Stefan kallade det, vilken tydligen var den bästa i Pisa. Ikväll bakar vi pizza i stenugnen som råkar finnas här på gården (mycket vanligt att finna i italienska trädgårdar), ungefär som att jag i mitt hus hemma i Hofors råkar ha en öppen spis (eller två till och med).

Och just det, glömt att berätta en märklig syn jag fick när jag tog en PW (power walk = rask promenad) ner till stranden i tisdags. Alldeles vid ett träd, var det fullt med barr (barren är stora i Italien) trodde jag, och skulle precis till att sätta ner min fot där, när jag till min förtvivlan (?) upptäckte att det var en tillplattad igelkotte. Den hade blivit påkörd av en bil, eller troligen inte bara en, minst ti0 stycken. Stackars igelkotte, vars öde slutade under ett däck på en Alfa Romeo, eller mest troligt under en BMW eller Mercedes Benz (helt i majoritet på gatorna i byn).

Arrividerci a presto!

PS. Som ni ser har jag bytt header, det är från stranden i Forte dei Marmi. I bakgrunden går att skåda marmorbergen liggandes som en mur längs kusten.

Hur en tomat ska se ut

2009-09-11T00:54:00.000-07:00

Släng era mjuka och smaklösa tomater i väggen och åk till Forte.

Igår eftermiddag var jag, Rosella och pojkarna i Pietrasanta, en till by 4 km från Forte dei Marmi. Lika mycket turister som i Forte, dock håller Pietrasantas en prisklass i nivå med min värld. Vi drack kaffe på plazan och njöt av utsikten över bergen. Mycket fint. Kan tillägga att det var det perfekta stället och den perfekta stämningen för en iskall öl. Lite svensk sommar-feeling med italiensk arkitektur. Kullerstensgator och mängder av gallerier. Ett ställe fullt av kulturella fenomen.

Pietrasanta - tre kulturella fenomen: 1. Tommaso 2. Marmorberg 3. Plazan

Dagarna de går och går efter varandra

2009-09-10T00:25:00.000-07:00

Nu har tre dagar i vardagen passerat. Upp på morgonen, försöka få ungarna att äta frukost. Tommaso åker iväg på dagis och jag sitter hemma med Leonardo tills Rosella (mormorn) kommer tillbaka. Sedan har jag haft min lediga tid. I måndags cyklade jag ner till stranden (en omväg självklart) och tog där en promenad för att utforska stranden åt det sydligare hållet. På tisdagen gick jag ner till stranden (denna gång tog jag den enkla vägen), passerade Dolce&Gabbana, Prada, Versace, Burberry och MaxMara (och det är bara början), väl nere tog jag mig en springtur och utforskade de norra delarna av stranden. På onsdagen tänkte jag cykla ner till familjens säsongshyrda strandstolar och ligga där hela dagen, men för mycket moln gjorde att jag stannade hemma i lägenheten och betade av "Girls just wanna have fun" och "Notting Hill". Idag däremot trotsar jag molnen, och tänker helt enkelt...STEKA! Ensam dock.

På eftermiddagen vid fyra/fem-tiden vaknar Leonardo och Tommaso upp efter att ha sovit middag, då är det meningen att jag ska hoppa in i tjänsten igen. På måndagen tog Rosella med oss till piren vid stranden och sedan fick pojkarna åka i några små extremt tråkiga(!!!!) karuseller. Rosella pekade ut ett hus som tydligen tillhörde Andrea Bocelli. På tisdagen gick vi på ett fritt WWF-zoo med massor av sköldpaddor.

Vi hörs, ciao!

1:a dagen

2009-09-06T12:54:00.000-07:00

Leonardo//Tommaso

Mot kvällningen köpte vi pizza och åkte till familjens hus i de kända marmorbergen. Med utsikt över havet, hela vägen till Korsica. Buenanotte!

Resdagen!!

2009-09-05T13:58:00.001-07:00

Åkte från Kyrkogårdsvägen 08.30. Helt utan problem. Extremt konstig känsla, att veta att detta är sista gången på 4 månader som jag far på svenska vägar. Med svenska trafikregler, där bilarna faktiskt håller hastigheten, men ändå gnäller alla (inklusive mig själv) på att alla andra är dåliga bilförare.

Jag vinkade adjö av mor, Rasmus och mormor efter att ha avnjutit en liten men ack så god brownie på Waynes på Arlanda (bästa Waynes i hela Sverige). Flygresan till Köpenhamn gick fint, trots bagagets övervikt på 6 kg. I Köpenhamn blev det tokigt. Norwegian var inte lika kundvänliga som SAS och ville att jag skulle krångla med mitt inchekcade bagage. Det fixade sig, och jag fixade mig själv till Pisa. Flygresan var mycket behaglig, glest med resenärer och därav fick jag mig en egen rad, precis vid nödutgången, vilket betyder stor plats för ben, Vogue och Jelly Belly på lösvikt (!). Över Alperna var himlen klar, skiftade i regnbågens färger och månen lyste starkt, vackert vill jag kalla det.

Framme i Pisa plockade Stefan, Francesca och Leonardo upp mig precis som bestämt, och det blev en 30 minuters bilfärd till deras hus i Forte Dei Marmi. Där fick jag träffa Tommaso och Rosella. Efter allt hejande och rundvisning av hus och lägenhet, somnade jag ganska kvickt.

Idag har vi varit på stranden under förmiddagen. Jag har mestadels lekt i sanden med Tommaso och beundrat marmorbergen som ligger precis här i Forte. Nu inväntas lunch!

Teknisk support direkt från Saromooosh

2009-09-03T13:04:00.000-07:00

Eftersom jag har både fått frågan och kan förstå om det kan vara svårt för vissa att fatta hela kommentar-grejen så tänkte jag fuska lite med det här löftet om att inte posta något inlägg förrän på lördag. Här följer en kort och mycket enkel guide till hur du lämnar en kommentar på ett blogginlägg.

Som bilden visar börjar du med att (1) trycka på knappen där det står "x kommentarer". Då kommer det upp en liten ruta, bläddra längst ner på rutan och (2) skriv i kommentarsfältet vad du har att säga. (3) Skriv i ditt namn i namn-rutan (eller lämna anonnymt). Har du ett googlekonto eller egen blogg förstår du troligen hur du ska göra. (4) Posta kommentar.

5 days countdown

2009-08-31T08:19:00.000-07:00

Nu har jag trollat fram ännu en blogg. Denna gång är den inriktad på mitt liv i Italien, där jag ska jobba som au pair i den lilla staden Forte Dei Marmi under ett år. Designen är långt ifrån att vara nära perfekt och min underrubrik kan jag ju tillägga att min bror har stor del i. Just nu är jag nervös. Inte minst less på detta liv i Hofors, som arbetslös. Det var roligt när skolan fortfarande var tom och solen lyste varmt, och sjön var ljum. Nu är det ganska kasst. Har i stiltjens dagar börjat packa, i min magnifika resväska som blev min på födelsedagen den 4 juni. Äntligen kommer den till användning. För på lördag, just det, på lördag flyttar jag några hundra mil söder ut. Vi ses då Forte Dei Marmi och läsare, för inget mer kommer att publiceras härifrån tills jag landat i Pisa.